En milstolpe i projektet har nu passerats! I veckan kunde betongarbetarna i Vindpark Tvinnesheda fira att alla 47 fundament är färdiggjutna. I mars är det dags för Vestas montörer att inta parken. Per Eriksson, projektledare på Stena Renewable, ser fram emot montaget av vindkraftverken.

Hej, Per! Hur har fundamentsgjutningen gått?
– Jättebra! Sen i våras har vi gjutit två fundament i veckan, förutom under sommaruppehållet på tre veckor och några veckor med lägre takt på grund av Covid-smitta. De 20-talet betongarbetarna har jobbat på i bra fart. De första fundamenten tog längst tid, eftersom man behöver vara på tårna för att upptäcka eventuella systematiska fel, till exempel att allt som gjuts in i betongen kommer på rätt plats och att överytan har rätt lutning så att vattnet rinner av. Det är bättre att vara noggrann i början av processen än att ändra detaljer längre fram.

Har det funnits några utmaningar?
– Ja, vi hade lite utmaningar med konsistensen på ECO-betongen som vi inte har gjutit med tidigare. Men Swerock var på plats och kunde snabbt justera receptet, så sen funkade det fint. Precis som de flesta verksamheter har vi också haft Covid-fall i arbetsgruppen och saknade folk i några veckor, vilket ledde till att vi fick sänka takten tillfälligt och bara gjuta ett fundament per vecka.

Alla fundament är ju bergsförankrade. Har det varit några svårigheter med dessa?
– I berget finns det alltid sprickor, olika många på olika ställen. När dragstagen installeras vill vi att betongen runt stagen stannar i hålen. Därför gör vi alltid en vattenförlustmätning efter borrningen, genom att fylla hålen med vatten och mäta hur mycket som läcker ut under en viss tidsperiod. Om det läcker mycket vatten indikerar det att berget har för många sprickor. Då injekteras hålet med cementbruk och det borras om. I vissa delar av parken har vi inte behövt borra om några alls, medan det har blivit fler på andra ställen. Det beror helt på bergskvaliteten.

Vad sker i parken just nu, när alla fundament är färdiggjutna?
– Veidekke håller på att gjuta fast, och spänna upp dragstagen, samt återställa kranplatserna så att de är jämna och fina. Sen görs det sista på elnätet, och så ska vägar, fundament och elnät besiktigas. I januari räknar vi med att huvuddelen av byggjobben är klara.

Så, vad blir då nästa steg?
– Då är det dags för montering av verken, vilket görs av Vestas. De kommer att arbeta sex dagar i veckan, och till att börja med kommer en mindre kran som sätter de första två eller tre torndelarna. Efter någon månad anländer de två huvudkranarna, som monterar resterande delar på tornet, nacellen (maskinhuset) och vingarna. Huvudkranarna kommer att montera cirka ett vindkraftverk per vecka och kran. Det ska bli spännande att se vindkraftverken skjuta i höjden!

Text: Frida Valentin
Foto: Jonas Ljungdahl

Vindkraft producerar klimatsmart el till en låg produktionskostnad. Sandra Brenner, analytiker på Stena Renewable, arbetar med att räkna på miljönytta och lönsamhet med vindkraft.

Hej, Sandra! Vad gör du i din roll som analytiker?
– Man kan säga att min roll består av tre delar. Den första delen handlar om att göra kortsiktiga analyser av elpriser, medan den andra delen i stället handlar om att försöka förstå vad som händer på energimarknaden som helhet och i ett längre perspektiv. Till sist tittar jag också på nya vindkraftsprojekt, bland annat genom att räkna på miljönytta och lönsamhet.

Vad är miljönyttan med vindkraft?
– Att det inte krävs någon insatsvara, utan allt som behövs för att producera el är vind. Så vindkraft har en väldigt låg klimatpåverkan per producerad kilowattimme (kWh). Samtidigt har det skett en enorm teknikutveckling, med större och mer effektiva turbiner. Det gör att man kan producera mer el per verk. Man får också tillgång till klimatsmart el under en lång period, eftersom ett vindkraftverk producerar el i 30–35 år.

Och varför är Sverige så bra lämpat för att producera vindkraft?
– Det beror på att vi är ett land som har mycket kust och blåsiga förhållanden, samtidigt som det är enklare att bygga vindkraft när ytan är så glesbefolkad. Det gör att vi har väldigt bra förutsättningar jämfört med andra länder. I Sverige är vindkraft dessutom det billigaste kraftslaget att bygga nytt.

Tvinnesheda blir södra Sveriges största vindpark. Vad förväntas miljönyttan bli?
– Det blir en stor lokal miljönytta eftersom vi tillför förnybar el till en region med elbrist och höga elpriser. Ser man i stället till det stora perspektivet, tränger vindkraften också undan kolkraft och annan fossil energiproduktion. Den koldioxidbesparingen motsvarar utsläppen från 236 000 bilar årligen.

Till sist, hur mycket el kommer Vindpark Tvinnesheda att producera?
– När vindparkens 47 verk är i drift kommer de tillsammans att producera 604 gigawattimmar (GWh) årligen. Det motsvarar den årliga hushållselen för 120 000 villor.

Sandra Brenner
Gör: Analytiker på Stena Renewable.
Ålder: 40 år.
Familj: Två barn.
Bor: Hovås.
Fritid: Tränar mina barn i fotboll. Älskar också löpning, yoga och att vara ute i skogen.
Det bästa med mitt jobb: Att man aldrig blir fullärd och gör skillnad i energiomställningen.

Text: Olivia Eriksson

Igår och idag körde vi med en tom vingtrailer på det drygt fyra mil långa vägnätet i Vindpark Tvinnesheda. Provkörning görs för att säkerställa att vi har möjlighet att komma fram med vingar och andra stora komponenter när montaget börjar. Som vanligt resulterade det i ett antal mindre åtgärder längs med vägen men på det stora hela var det en lyckad provkörning.

Var får man dra vägar, och vilka natur- och kulturvärden måste man ta hänsyn till? Att utforma, bygga och driva en vindpark innebär många villkor att följa enligt det beviljade miljötillståndet. Malin Hillström, miljösamordnare för Stena Renewable, berättar mer.

Hej, Malin! Kan du beskriva din roll i Vindpark Tvinnesheda?
– Jag håller i taktpinnen när det gäller att säkerställa att vindparken byggs enligt tillståndet vi har fått. Initialt var det mycket jobb med själva utformningen av parken och var vi fick dra vägar. Under byggarbetet handlar det om ständiga kontroller för att inte påverka miljö, djurliv och växtarter mer än vad vi får göra enligt vårt tillstånd.

Vad kan det handla om under byggarbetet?
– Att vi måste hålla oss inom rätt arbetsområden, att byggarbetsplatserna måste hållas rena och snygga och att maskinerna som vi jobbar med måste vara i bra skick. Vi har full förståelse för att vindparken påverkar människor och omgivningen både under bygg- och driftstiden, och det är därför det finns restriktioner.

Det har varit mycket fornlämningar i det här området. Vad har ni hittat?
– Odlingsrösen som härstammar från smålänningarnas arbete med att bruka den steniga jorden. Vi har haft en tät dialog med arkeologer vid Kalmar Länsmuseum, som har gjort utgrävningar och en fin dokumentation av terrängen. Vi har behövt ta bort ett par odlingsrösen, men det har gjorts under noga uppsikt av arkeologerna. Vi har också hittat rester av kolarkojor och kolningsgropar som inte varit kända sedan tidigare, så dessa har vi rapporterat till Länsstyrelsen.

Du har jobbat med vindparksbyggnation i över tio år. Vad driver dig i jobbet?
–Att kunna vara med i utvecklingsskedet under prövningen, och sen att få vara och lösa utmaningar under byggprocessen. Jag skaffar mig bra erfarenhet och jag är mer förutseende i själva byggskedet när jag är med från start. Det känns bra att jobba med förnyelsebar energi, dessutom är det väldigt kul!

Och när du inte jobbar – vad gör du då?
– Jag cyklar MTB, åker slalom och njuter av naturen i de svenska fjällen.

Malin Hillström
Gör: Miljösamordnare för Stena Renewable
Ålder: 49 år.
Bor i: Sollentuna.
Familj: Man och två barn.
Det bästa med mitt jobb: ”Dynamiken mellan att vara med i både utvecklingen och byggnationen i kombination med förnyelsebar energi”.

Text: Frida Valentin
Foto: Privat

Varje år kommer nu Vindbonus till föreningar i vindparkernas närområden att delas ut.
I Uppvidinge kommun, där vindparken nu byggs, får tolv glada föreningar dela på 470 000 kronor för att utveckla sina verksamheter.  

- Vi blev otroligt glada när vi fick samtalet. Vi är en liten förening som har funnits sedan 1986 och har fullt stall, så anläggningen är gammal och mycket behöver göras. Vindbonusen blir ett välkommet tillskott och ett lyft för hela verksamheten, säger Maria Artursson, Åseda ryttarförening som sökt och får 75 000 kronor.

- Intresset för vindbonusen har varit stort och många ansökningar har kommit in, berättar Dan Sandros, projektchef på Stena Renewable som etablerar vindparken. Utöver Åseda ryttarförening är Åseda Jaktvårdsförening, Åseda hembygdsförening, Kexholms Sportklubb, Åseda LRF-avdelning, Fröseke med flera byars älgjaktlag, Flybo bygdegårdsförening, Uppvidinge Biodlarförening, Badebodaåns FVOF, Korpen Åseda, Ösjöbol Kultur- och Bygdeförening och Linneberg-Åker Jaktklubb de föreningar som i år får Vindbonus. Initiativen hos föreningarna är många och pengarna kommer att använda till en rad olika aktiviteter och utvecklingsprojekt.

- Normalt brukar Vindbonusen delas ut under trevliga former vid en tillställning dit alla föreningar som fått Vindbonus bjuds in, men på grund av pandemin tvingas vi avstå från det i år, säger Dan Sandros. Det är naturligtvis jättetråkigt att inte kunna vara på plats och träffa föreningslivet och de lokala eldsjälarna, men vi hoppas vi kan ses vid ett senare tillfälle.

Nästa år återkommer chansen att söka Vindbonus för Vindpark Tvinnesheda. Vid ansökan behöver man ange syftet med den sökta Vindbonusen och vad pengarna ska användas till. Ansökningstiden går ut den 30 april varje år och mer information finns på www.stenarenewable.se

För mer information kontakta:

Dan Sandros, Projektchef på Stena Renewable, 070-485 53 95, dan.sandros@stena.com

Samarbete är ledordet för Mats Glimmersjö och hans team. I Vindpark Tvinnesheda gjuter man just nu två fundament i veckan. I oktober ska alla 47 fundament vara färdiga.

Hej, Mats! Hur känns det att vara blockchef för fundamentsdelen i ett så här stort projekt?
– Detta är mitt första vindparksbygge, så allt är nytt och spännande! Mitt team ansvarar för fundament, gjutning och armering. Det känns fantastiskt att få jobba med erfarna kollegor som har lång erfarenhet av att bygga vindparker.

Hittills har ni gjutit två av 47 fundament. Hur har det gått så här långt?
– Bra, och det hänger väldigt mycket på samarbetet i teamet. Här är ingen förmer, utan vi hugger i från alla håll och kanter. Nu ligger fokus på att behålla koncentrationen. Även om alla 47 fundament gjuts på samma sätt, får det inte bli några missar eller slarvfel. Men jag är inte orolig, det har fungerat bra på alla sätt och vis.

Hur kan en typisk arbetsdag se ut?
– Först kontrollerar vi härdningen i betongen och tar ett lufthaltprov. Sedan börjar betongbilarna att rulla in i vindparken med tio minuters mellanrum. Varje bil är lastad med sju till tolv kubikmeter betong, så då är det fullt upp med att pumpa i fundamenten. Ett fundament består av 246 kubikmeter betong och tar åtta till tio timmar att gjuta, så det är intensiva men roliga dagar.

Du nämnde att detta är ditt första vindparksbygge. Hur känns det?
– Roligt, jag får ju vara med och bygga södra Sveriges största vindpark! Under mina 20 år i anläggningsbranschen har jag främst byggt större konstruktioner, med mer betong och grövre armering. Den stora skillnaden med att gjuta i en vindpark är att det krävs mer precision, speciellt på bultkorgen som tornen fästs i.

Till sist, vad gör du när du inte jobbar?
– Då bygger jag på bryggan till vår båt i stället, haha. Det bästa jag vet är att vara ute på sjön med familjen.

Mats Glimmersjö
Gör: Platschef på Veidekke.
Ålder: 42 år.
Bor: Oskarshamn.
Familj: Sambo och två barn.
Det bästa med mitt jobb: ”Kollegorna, gemenskapen och att få jobba utomhus”.

Text: Olivia Eriksson
Foto: Jonas Ljungdahl

Ansök om Vindbonus till din förening på här senast 30/4

Det lokala näringslivet och samhället behöver inte bara kraft. De behöver vindkraft. En vindpark innebär stora investeringar, och när de blir verklighet skapar de massor av arbetstillfällen i närområdet.

Vi förstår värdet i detta, och strävar efter att använda så stor andel lokala entreprenörer som möjligt. Varje år delar vi ut Vindbonus som är 10 000 kr per verk, de pengarna samlas i en pott som föreningarna i närområdet kan söka från. Det är vårt sätt att premiera och ge tillbaka till närområdet. Vi vill vara goda medborgare där vi verkar, vi vill göra skillnad. När man vill rädda världen, så måste man börja där man är!

Vindkraftverk omvandlar vind till watt. Men hur mycket vind krävs det egentligen för att producera förnybar el? Paul Emilsson, affärsingenjör på E.ON, förklarar hur det ligger till.

Hej, Paul! Hur fungerar det när vindkraftverk omvandlar vind till watt?
– Det sker med hjälp av en generator som generar ström när det blåser på vingarna, som då börjar snurra. Så det är alltså rörelseenergi som omvandlas till elektricitet. Man kan säga att det fungerar på samma sätt som en dynamo som satt på cykellampor förr.

Och hur mycket vind krävs det för att producera el?
– För att ett vindkraftverk ska börja producera förnybar el krävs det bara en vindhastighet på 3 till 4 meter per sekund. Och det blåser ofta mer än så på högre höjd. Beroende på typ av vindkraftverk får man bäst effekt med en vindhastighet på omkring 10 till 14 meter per sekund.

E.ON samarbetar ju med Stena Renewable i Vindpark Tvinnesheda. Vad är er roll i projektet?
– Vi är nätägare i området, så vår uppgift är att se till att vindparken får anslutning på överliggande elnät. Därför bygger vi just nu en station i Bredhälla, dit vindturbinerna så småningom ska anslutas på elnätet. För att kunna effektivisera den nya elproduktionen bygger vi även en elledning till en ny stamnätsstation som E.ON bygger tillsammans med Svenska Kraftnät. Anslutningen är planerad till nästa vår. Parallellt bygger Stena Renewable själva vindparken.

När i byggprocessen blir E.ON inkopplade?
– Ganska tidigt efter att projektet har påbörjats, för att snabbt kontrollera om det finns möjlighet att ansluta till elnätet. Därefter gör vi en grundlig nätutredning och ett förberedande arbete, där vi tar fram olika tillståndsansökningar. Så fort anslutningsavtalet är påskrivet, handlar vi upp det som behöver byggas och ser till att det blir byggt.

Till sist, vad är det för tillstånd som behövs?
– Vi behöver tillstånd från markägare för både station och linjer. Det krävs också bygglov för stationerna, och en linjekoncession från Energimarknadsinspektionen.

Paul Emilsson, affärsingenjör på E.ON.

Vindpark Tvinnesheda
Antal verk: 47
Sker just nu: Byggnation av vägar och kranytor. Gjutning av fundament startar i april.
Vindhastighet när elproduktion startar: 3–4 m/s
Vinglängd: 75 m
Totalhöjd: 191 meter
Driftstart: Från maj till september 2022

Text: Olivia Eriksson

Vår entreprenör har haft problem med en av bergborrmaskinerna vid vindkraftverk 39 och måste därför nyttja helgen 9-10 januari för att arbeta ikapp. Arbeten med bergborrning kommer alltså att ske denna helg.

Under jul- och nyårshelgen tar vår entreprenör Veidekke en välförtjänt ledighet. Från och med 19 december till och med 3 januari kommer inga större byggarbeten att pågå i vindparken. Några bergborrmaskiner kommer dock att arbeta under denna tid. Vi önskar er en god jul och ett gott nytt år!

En milstolpe närmar sig för Vindpark Tvinnesheda. I mars ska fundamenten till vindkraftverken gjutas på plats. Det innebär full fart framåt för Fredrik Hasselström och hans team.

Hej, Fredrik! Just nu grävs och sprängs det en hel del i parken. Kan du berätta mer?
– Vi bygger vägar och gräver för kranplaner och kabelschakt, det går på högtryck här inne. Vägarna ska koppla ihop parken så att vi kan ta oss fram på ett smidigt sätt.  Sen är det ganska mycket berg, så vi har sprängt en hel del och besiktigat bergskvaliteten för att längre fram kunna gjuta och bergsäkra fundamenten.

Vilka utmaningar har ni stött på längs vägen?
– Terrängen är delvis kuperad, och då är det en utmaning att få till de radiekrav vi har på vägarna. De får inte svänga för mycket eller ha för skarpa kullar och dalar. En annan sak är att det kan bli rätt blött, så ibland får vi pumpa undan vatten för att hålla torrt där vi ska arbeta. Vi har också fått gräva ur många kubikmeter jord och fylla upp med sprängsten för att en av de vägar vi skulle bredda hade dålig bärighet.

Du jobbar ju som byggledare i parken – hur ser en typisk arbetsdag ut? Kör du kostym och varselväst eller skitar du ner dig ibland också?
– Ja du, ena dagen ser man proper ut och sitter i möten, andra dagar står jag vid en betonggjutning ute i parken. Min uppgift är att se till så att arbetet löper på. Jag är entreprenörernas bollplank i vissa vägval som dyker upp under arbetet.

Hur är det att jobba med projekt av den här storleken?
–  Det är nog det roligaste projektet jag har varit med om. Jag känner mig stolt över det jag gör; jag har alltid gillat att bygga saker som förbättrar samhället. I det här fallet handlar det om att tillverka grön energi. Det är helt enkelt riktigt roligt att gå till jobbet.

Vad gör du när du inte jobbar?
– Jag är med min familj och leker med mina små barn på 2,5 och 5 år.

Fredrik Hasselström
Gör: Byggledare.
Ålder:  41.
Bor: Öland.
Familj: Fru och två barn.
Det bästa med mitt jobb: Alla roliga och kompetenta människor, och att bygga häftiga saker.

Text: Maritha Arcos

I Oskarshamn lägger Oskarshamns Energi om fjärrvärmeledningarna som tidigare gått i gång- och cykelbron över Norra Fabriksgatan. Anledningen är att några brosegment ska kunna bytas ut under början av 2021 och möjliggöra transport av torndelar med en diameter om 5,85 meter till vindparkerna Åby-Alebo i Mönsterås kommun och Tvinnesheda i Uppvidinge kommun under 2021 respektive 2022. Teknikkonsultföretaget WSP håller som bäst på att projektera de nya brodelarna och Smålandshamnar är med och håller i taktpinnen.

Vi brukar dela in våra vindparksbyggen i fyra steg. I Tvinnesheda är vi mitt uppe i arbetet med att bygga vägar och gräva för fundament och kraftledningar. I mars sker en viktig milstolpe när vindkraftverken ska gjutas på plats. Här kan du läsa mer om de fyra stegen.

Steg 1: Byggnation av vägar, ytor och elnät påbörjasVi bygger vägar och gräver för fundament och kraftledningar.
MAJ 2020

Steg 2: Byggnation av fundament påbörjasFundamenten till vindkraftverken ska gjutas på plats – en viktig milstolpe.
MAR 2021

Steg 3: Installation av vindkraftverk påbörjasVindkraftverkens delar levereras till vindparken med lastbil (oftast på natten).
APR 2022

Steg 4: Vindkraftverken klara och i driftMålet är att vindparken ska stå redo för drift och invigning i slutet av 2022.
SEP 2022

Under 2020 har Stena Renewable påbörjat byggnationen av 88 vindparker som kommer att komplettera de 114 verken som är i drift. Av dessa byggs 47 stycken här i Tvinnesheda, söder om Åseda och sjön Hultbren. Ett bra vindläge och ett stort energibehov är grunden till byggnationen här. Som i alla projekt tar vi ansvar för hela processen, från planering till återställande. Vi närvarar på plats och har en dialog med alla som vill prata med oss om vindparken.

Tveka inte att kontakta oss! På kartan ser du placeringen av de 47 vindkraftverken.

Ett fullbokat hotell är inget som stoppar Hotell Olofs ägare. Nu utökar man sin kapacitet och skapar arbetstillfällen för att erbjuda boende till vindparkens arbetare.

ExpansionNär en ny vindpark ska byggas är det många som behöver tak över huvudet och mat på tallriken. Det faktum att Hotell Olof nästan alltid är fullbokat hindrar inte ägarinnan Saifon Ersrud från att hitta lösningar som är bra för både verksamheten och bygden.

– Man måste våga, om man satsar från hjärtat kommer man långt. Vindparken i Tvinnesheda innebär att vi behöver öka vår kapacitet på boendesidan, berättar Saifon Ersrud, hotellägare.

ModulboendeLösningen är att bygga ett modulboende med fräscha enkelrum där vindparkens personal kan bo. Det är inte första gången hotellet erbjuder ett modulbaserat boende till större kunder, nyligen avslutade Saifon ett liknande projekt som löpt under ett års tid.

– En så stor investering som vindparken påverkar oss och hela kommunen positivt. Vi kommer att behöva mer personal till hotellstäd och serveringssidan, och jag anställer gärna nyanlända kvinnor. Vi har tidigare gjort lyckade rekryteringar som har hjälpt kvinnorna att få in en fot på arbetsmarknaden, säger Saifon Ersrud.

Positiv framtidTrots Pandemin ser Hotell Olof positivt på framtiden. Beläggningen har varit lägre än vanligt under våren, men redan i juni var bokningarna tillbaka på normala nivåer och på sikt hoppas man kunna utöka konferensverksamheten. Men viktigast av allt är att fortsätta erbjuda ett gemytligt boende och en bra service.

– Våra gäster uppskattar att vi har bra service, att det är rent och att vi har ett snabbt internet, säger Saifon med ett leende.

Text: Maritha Arcos   Foto: Jonas Ljungdahl